Årstiderna följs med tillhörande fester.
Festerna föregås av förberedelser en tid innan de går av stapeln. Det är meningen att alla sinnen ska tilltalas.
Den första hösttiden från det att barnen har kommit tillbaka efter sommarlovet fram till slutet av september plockas rönnbär och nypon som träs till halsband. Äpplen blir till mos och en del blir äppelringar som sedan kan åtnjutas i torkat tillstånd. Säd mals i omgångar som sedan bakas till bröd till Mikaelidagen.

  Skördefest som firas i september. Barnen tar med varsin liten korg med svensk frukt och grönsaker i, kanske också några blommor. Först ställs alla korgar upp på ett bord och beundras av barn och fröknar sedan hjälper barnen till att skala, skära och tillreda en soppa. Det är också en fest för att samla mod och handlingskraft inför vintern. Sagan om Sankt Göran och draken, hur det goda besegrar det onda berättas. Se mer
     
  Lyktfesten firas omkring 11 november. Sagan om Lysmasken, som lyser upp vägen för småfolket, berättas. På eftermiddagen när det börjar bli mörkt samlas syskon och föräldrar för att titta på vårt lykttåg. Vi sjunger lyktsånger och efterråt bjuds sol, måne och stjärnkakor. Vi tänker extra mycket på att dela med oss av det vi har.
     
  Påskharen har förhoppningsvis gömt chokladägg som barnen får leta efter ute i trädgården. En stor höna av ull ligger på årstidsbordet och ruvar sina ägg. Det är väldigt spännande för barnen att se om något ägg har kläckts när de kommer på morgonen.
Se mer
     
  I juni går sommarfesten av stapeln med syskon och föräldrar.
Se mer